Båtsmanstorpen

1552 utskrevs 31 soldater från Nordingrå för att deltaga i Ryska kriget. Hälften var bönder och hälften var söner eller bröder till bönderna. Flertalet av dem kom inte tillbaka. 1600-talet med 30-åriga kriget satte tydliga spår i längderna, antalet änkor ökade, gårdar lämnades öde.
Under drottning Kristinas regering började båtsmansrotering införas. Under indelningsverket skulle 2 hela hemman utrusta och hålla en soldat och svara för hans underhåll i fredstid. Socknen fick en fast indelning i båtsmansrotar.

Nordingrå indelades i 23 rotar. Större byar, t ex Omne och Mjällom, fick bidra till underhållet av 2 båtsmän. Vid behov kunde antalet fördubblas genom inskrivning av s k fördubblingsbåtsmän.
I roteböndernas åligganden ingick också att hålla båtsmannen med ett jordstycke och en stuga. Efter fullgjort värv hade båtsmannen och hans hustru rätt att bo kvar på torpet så länge de levde. För många var det den enda möjlighet som bjöds att komma över ett torpställe. Av nöd och fattigdom tog båtsmannen sin tjänst, väl medveten om att hans chanser att överleva ett eller flera krigsår var tämligen små. Dödligheten var hög, men berodde mera på sjukdomar och andra umbäranden än på egentliga krigshandlingar.


Traditionell sommargudstjänst vid båtsman Svarts torp vid Vedasjön

I Nordingrå finns ett väl bevarat båtsmanstorp i Järesta. Torpet ligger vid en vik av Vedasjön. Den siste båtsmannen i Järesta hette Jonas Fröberg med båtsmansnamnet Svart. I en envånings enkelstuga med vindsrum på gaveln bodde han här med hustru och 12 barn. Sju av barnen dog i Spanska sjukan 1918.
Så sent som 1940 flyttade båtsmannen från torpet, som numera ägs och sköts av Nordingrå Hembygdsförening.

Källor: Teo och Per Sundin, ”Släkter och gårdar i Nordingrå 1535-1890”
Ann Renström, ”Utvalda kulturmiljöer i Nordingrå Socken”


Båtsman Svart utanför sitt torp

Båtsmannasystemet

Fram till 1630-talet användes Utskrivningsorganisationen för att se till att armén och örlogsflottan fick de soldater som behövdes för krigstjänst. För att effektivisera rekryteringen av soldater infördes den nya organisationen, Indelningsverket, och den var fullt etablerad i Ångermanland på 1660-talet. Indelningsverket kallades också ”Det ständiga knekthållet”.
Minst två eller flera hemman på landsbygden bildade en s.k. rote (hemmansägarna kallades rotehållare) vars uppgift var att rekrytera en soldat, ordna bostad (stuga) för soldaten och hans ev. familj samt i övrigt svara för hans välfärd (lön, kläder m.m.). Armésoldaten kallades också för knekt och soldaten till flottan och varven kallades båtsman (stadsbåtsman i städerna).
Stuga till armésoldat kallades soldattorp (även knekttorp) och stuga till båtsman/stadsbåtsman kallades följaktligen för båtsmanstorp. Som kompensation för sina insatser i rekryteringen av soldater slapp rotehållarna och deras söner/drängar krigstjänst. Soldattorpen/båtsmanstorpen skulle ha ett jordstycke för odling och äng för möjlighet till kreaturshållning. Utöver huset skulle också finnas ett fähus och pörte. Det fanns en standard för dessa torp. De skulle vara byggda av timmer, innehålla en förstuga, en sovkammare och ett allrum med spis och ugn. Samtliga rumsgolv skulle vara belagda med plank. Kravet på innermått var angivet i aln och motsvarade med dagens mått minst 32 kvadratmeter. Ena långsidan skulle ha ett fönster på minst 60 x 60 cm.

Båtsmannen hade en reserv som kallades fördubblingsbåtsman. Båtsmännen i norra Sverige skulle vid krigstjänst infinna sig på Skeppsholmen i Stockholm eller vid anvisat varv. Båtsmännen från Nordingrå hade en samlingsplats varifrån de vid inkallelse gemensamt förflyttade sig till huvudstaden eller varvet.
Perioden 1687 -1887 fanns 23 rotar i Nordingrå och ett betydande antal båtsmän och därmed också båtsmanstorp. Här ges exempel på några båtsmän och en fördubblingsbåtsman i Nordingrå – hämtat från en sammanställning gjord av Olof G. Strömberg: Båtsmannen Nils Persson, född 1672 i Mädan, antagen 1690, avsked 1700, död 1717 och Johan Ersson, född 1688 i Åsäng, antagen 1716, död 1721 samt fördubblingsbåtsmannen Daniel Jönsson, född 1700 i Vännersta, antagen 1721, avsked 1724, död 1742.
Efter riksdagsbeslut avvecklades Indelningsverket år 1901 och ersattes av Allmän värnplikt. I Nordingrå finns idag åtskilliga båtsmanstorp kvar – oftast restaurerade men ändå. Mer än en nordingråbo har vid släktforskning funnit att de är ättlingar till båtsmän som suttit på ett båtsmanstorp i socknen.